Hur gammal är Solen och hur stor är den? – Alla fakta

0
427
Hur gammal är Solen och hur stor är den? – Alla fakta
Vår närmaste stjärna - Hur gammal är den och hur långt bort ligger den från jorden?
- Vilken Storlek Affilliate -
RABATTKOD: 50% på Julkort hos Vistaprint

Fakta om Solen

De flesta av oss ser den varje dag. En avgörande faktor för allt liv på jorden. Ändå så vet de flesta inte så mycket om den. Vår närmsta stjärngranne – hur långt bort ligger den, hur stor är den och framför allt, hur många jordklot får plats inuti den? Här kommer svaren som får dig att glänsa nästa gång ämnet kommer upp.

Hur långt är det till solen?

Solen är det största och mest massiva objektet i vårt solsystem. Trots det är den bara en medelstor stjärna bland alla de hundratals miljarder övriga i vår galax, 26 000 ljusår från centrum av Vintergatan.

Den är 4 500 000 000 år gammal (alltså 4,5 miljarder år) och är den stjärna som ligger närmast jorden. Jorden kretsar runt solen på ett avstånd av 150 miljoner kilometer.

Solen i sin tur, roterar kring sin egen axel på ungefär 26 dygn. Måttet för ett dygn är just hur lång tid det tar för Jorden att rotera ett varv kring sin egen axel.

Det tar ljuset ca 8 min 20 sek från solen till jorden. Det betyder att ljuset vi ser är drygt 8 minuter gammalt. Det samma gäller andra stjärnor vi ser på himlen. Vissa av dem kanske inte ens finns längre eftersom ljuset vi ser kan i vissa fall vara flera miljoner år gammalt.

  • Ålder: 4,5 miljarder år
  • Avstånd till Jorden: 150 miljarder km
  • Ett soldygn: 26 jorddygn



En gul dvärg

Solen är en stjärna av ”G-typ”. Med detta menas att den är en gul dvärg-stjärna. Den här typen av stjärnor har en yttemperatur av 5 300-6 000 k (Kelvingrader). Det är detta man inom bland annat fotografi kallar vitt dagsljus. En glödlampa som är betydligt gulare har ca 3 200 kelvingrader. Solen har en nästan perfekt sfärisk form. Skillnaden mellan ekvatorns avstånd och måttet runt polerna är så lite som 10 km.

Massa storlek och volym

Minskar med 1,5 miljoner ton per sekund

Vår sol är fantastiskt stor jämfört med exempelvis jorden. Men jämför man med andra stjärnor i vår omgivning så är den ganska normal. Nästan liten. Solen har en diameter på 695 700 km. Det skulle kunna få plats 1,3 miljoner jordklot inuti solen. Den har en rejäl midja med en omkrets kring ekvatorn på 4 366 813 km (4,3 miljoner km).

Men massan är inte konstant. Tack vare solvindar så släpper den ifrån sig 1,5 miljoner ton varje sekund (!). Totalt så minskar massan med 4-5 miljoner ton per sekund.

Det kanske låter mycket men under hela dess 4,5 miljarder långa liv så har den bara minskat motsvarande 100 gånger jordens massa.

solsystemet består av solen samt lite skräp

Den upptar faktiskt 99,8 % av den totala massan i vårt solsystem. En lite lustig beskrivning av astronomerna Imke de Pater and Jack J. Lissauer är att solsystemet består av solen samt lite skräp.

  • Volym: 1.4 x 1027 Kubikmeter
  • Omkrets: 4.366.813 km
  • Diameter: 695 700 km
  • Massa: 99,8% av all massa i solsystemet

Solen är lite ovanlig

Mer än hälften av alla stjärnor befinner sig i stjärnsystem med flera stjärnor. Det är alltså vanligt att solsystem har både två eller fler stjärnor i samma system. Solen är som bekant ensam i vårt solsystem.

Hur länge kommer solen att finnas?

Om solen funnits i 4,5 miljarder år, hur länge kommer den att lysa till? Just nu befinner de sig ungefär halvvägs genom sin livscykel. Solar i den här storleken brukar ha en livslängd på cirka 10 miljarder år. Det tar alltså minst 5 miljarder år innan den brunnit färdigt.

  • Total livslängd: ca 10 miljarder år

Vad händer sedan?

Om 5 miljarder år kommer Solen att bli en så kallad Röd jätte. Den växer och blir både större och kallare samtidigt. Konstigt nog kommer den samtidigt att bli 2000 gånger ljusare. Det blir en helt annan himlakropp än vad vi är vana vid. En solnedgång på jorden kommer att vara väldigt olik den vi kan se nu.

Hur kan man veta detta?

Man antar idag att vårt solsystem tillkom ungefär vid samma tidpunkt. Några av de äldsta sakerna vi funnit är stenar vi tagit med från månen. Genom att undersöka dem så har man kunnat göra en uppskattning av hur gamla de är och hur gammal solen troligen är. Trots att det är den närmaste stjärnan från oss räknat så är det ganska svårt att undersöka den med exakthet. Vi kan tillexempel inte åka till den för att ta prover utan vi få förlita oss på bland annat visuella observationer från teleskop på jorden och farkoster vi skickar iväg.